Tjock- och ändtarmscancer

Riskfaktorer

Följande faktorer har visat sig öka risken för att utveckla tjock- och ändtarmscancer:

• Stigande ålder, där de flesta fall förekommer efter 50 års ålder
• Egen eller familjär historia av tjock- och ändtarmscancer eller polyper i tarmen
• Ärftliga genetiska tillstånd, såsom Lynch syndrom
• Inflammatoriska tarmsjukdomar, inklusive Crohns sjukdom och ulcerös kolit
• Övervikt, obesitas och typ 2-diabetes
• Livsstilsfaktorer, såsom rökning och hög alkoholkonsumtion
• Kostfaktorer, såsom hög konsumtion av rött och processat kött samt lågt intag av frukt, grönsaker och fullkornsprodukter

Tjock- och ändtarmscancer hos kvinnor

Även om tjock- och ändtarmscancer drabbar kvinnor och män i ungefär samma omfattning finns det vissa viktiga skillnader:

• Kvinnor diagnostiseras ofta vid något högre ålder än män
• Hos kvinnor är det vanligare att tumörer utvecklas i den högra delen av tjocktarmen, där symtomen kan vara mindre tydliga
• Vissa symtom, såsom trötthet orsakad av järnbristanemi, kan förbises eller tillskrivas andra orsaker
• Hormonella, reproduktiva och genetiska faktorer kan påverka risken, men forskning pågår fortfarande

Ökad kunskap om dessa skillnader kan bidra till bättre medvetenhet, diagnostik och behandlingsresultat för kvinnor.

Screening och tidig upptäckt

Tjock- och ändtarmscancer kan ofta upptäckas tidigt eller förebyggas genom screening.

I Sverige:

• Det nationella screeningprogrammet erbjuder personer i åldern 60–74 år test för att upptäcka osynligt blod i avföringen (FIT) vartannat år
• Om blod upptäcks i avföringen erbjuds koloskopi
• Screening kan upptäcka cancer i ett tidigt stadium eller förstadier i form av polyper, vilket förbättrar möjligheterna till framgångsrik behandling

Möjliga symtom är:

• Förändrade avföringsvanor, såsom ihållande diarré eller förstoppning
• Blod i avföringen
• Blodbrist (anemi)
• Buksmärta
• Oförklarlig viktnedgång
• Trötthet

Diagnos och behandling

Vid misstanke om tjock- och ändtarmscancer kan flera undersökningar användas för att bekräfta diagnosen och bedöma hur utbredd sjukdomen är.

Utredningen kan omfatta:

• Koloskopi för att undersöka tjocktarmen och ta vävnadsprover
• Biopsi för att bekräfta diagnosen
• Blodprover
• Bilddiagnostik, såsom datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MR)
• I Sverige utreds patienter med misstänkt tjock- och ändtarmscancer enligt standardiserade vårdförlopp (SVF) för att möjliggöra snabb diagnostik och behandling

Behandlingen beror på sjukdomens stadium och var tumören är lokaliserad och kan omfatta:

• Kirurgi
• Cytostatikabehandling
• Strålbehandling, särskilt vid ändtarmscancer
• Målriktad behandling eller immunterapi i utvalda fall

Att leva med och efter tjock- och ändtarmscancer

Många lever länge efter en diagnos av tjock- och ändtarmscancer, särskilt när sjukdomen upptäcks tidigt.

Återhämtningen kan ta tid och innebära både fysiska och psykiska omställningar. Patienter kan bland annat uppleva:

• Fysiska besvär, såsom trötthet, förändrad tarmfunktion eller behandlingsrelaterade biverkningar
• Psykiska påfrestningar, inklusive oro och rädsla för återfall
• Förändringar i vardagen, exempelvis när det gäller kost, arbete, relationer och sociala aktiviteter

Vissa behöver också anpassa sig till mer långvariga förändringar efter behandlingen, exempelvis förändrad matsmältning eller, i vissa fall, en tillfällig eller permanent stomi.

I Sverige finns stöd tillgängligt under hela cancerresan, bland annat:

• Uppföljning genom specialiserade vårdteam
• Tillgång till kontaktsjuksköterska
• Cancerrehabilitering som stödjer fysisk, psykisk och social återhämtning
• Patientorganisationer som erbjuder kamratstöd och praktisk vägledning

Fertilitet och familjeplanering

Tjock- och ändtarmscancer drabbar främst äldre personer, men sjukdomen kan även förekomma hos yngre, för vilka fertilitet kan vara en viktig fråga.

Behandlingen kan påverka fertiliteten på flera sätt:

• Kirurgi i bäckenområdet kan påverka reproduktionsorganen
• Strålbehandling kan skada äggstockar, livmoder eller testiklar
• Cytostatikabehandling kan minska fertiliteten

Vissa behandlingar kan även påverka sexuell funktion, hormonnivåer eller möjligheten att genomgå en graviditet. I vissa fall kan fertilitetsbevarande åtgärder, såsom nedfrysning av ägg, spermier eller embryon, vara möjliga. Fertilitet och reproduktiv hälsa är en del av cancervården, och patienter kan få individuell rådgivning för att kunna fatta välgrundade beslut.

Minska ojämlikheter i vården vid tjock- och ändtarmscancer

Även om behandlingsresultaten vid tjock- och ändtarmscancer har förbättrats avsevärt kan skillnader i kunskap, deltagande i screening och tillgång till hälso- och sjukvård bidra till ojämlika utfall.

Viktiga faktorer är:

• Deltagande i screeningprogram, som möjliggör tidigare diagnos och förbättrar överlevnaden
• Socioekonomiska faktorer, eftersom lägre inkomst eller utbildningsnivå är kopplade till senare diagnos och sämre utfall
• Tillgång till hälso- och sjukvård, inklusive snabb utredning, diagnostik och behandling
• Hälsolitteracitet och kunskap, som kan påverka både igenkänning av symtom och deltagande i screening

Eftersom tjock- och ändtarmscancer ofta kan upptäckas tidigt genom screening kan skillnader i deltagande bidra till ökad ojämlikhet i hälsa. I Sverige arbetar man för att motverka detta genom bland annat det nationella screeningprogrammet, standardiserade vårdförlopp och insatser för att öka deltagandet i screening i olika befolkningsgrupper.