Äggstockscancer

Det finns olika typer av äggstockscancer beroende på vilka celler cancern utvecklas från:

• Epiteliala tumörer (vanligast, cirka 90 %)
• Könscellstumörer (sällsynta och förekommer oftare hos yngre personer)
• Stromacellstumörer (sällsynta och kan producera hormoner)

Äggstockscancer kan utvecklas under lång tid och ibland spridas innan den upptäcks.

Riskfaktorer

Risken för äggstockscancer påverkas av flera faktorer:

• Stigande ålder, där de flesta fall diagnostiseras efter klimakteriet
• Ärftlighet eller nedärvda genförändringar, exempelvis i BRCA1 eller BRCA2
• Reproduktiva och hormonella faktorer som påverkar antalet ägglossningar:
  • att inte ha fött barn, tidig menstruationsdebut eller sent klimakterium är förknippat med ökad risk
  • användning av p-piller är förknippad med minskad risk
• Endometrios eller diabetes
• Livsstilsfaktorer, såsom obesitas och rökning

Symtom och tidig upptäckt

Det finns inget screeningprogram för äggstockscancer för personer utan symtom, och sjukdomen kan inte upptäckas genom cellprov från livmoderhalsen eller rutinmässiga gynekologiska undersökningar. I ett tidigt skede ger sjukdomen ofta få eller inga symtom, och de symtom som förekommer kan vara diffusa.

Möjliga symtom är:

• Ihållande smärta eller obehag i magen
• Uppblåsthet eller ökat bukomfång
• Behov av att kissa oftare
• Att snabbt känna sig mätt
• Oförklarlig viktnedgång
• Trötthet eller andfåddhet

Dessa symtom är vanliga och kan ha många andra orsaker, men bör bedömas av vården om de är nytillkomna, ihållande eller avviker från det normala.

Diagnos och behandling

Vid misstanke om äggstockscancer används flera undersökningar för att ställa diagnos och bedöma hur utbredd sjukdomen är.

Utredningen kan omfatta:

• Klinisk undersökning, inklusive gynekologisk undersökning
• Bilddiagnostik, såsom ultraljud eller datortomografi (CT)
• Blodprover, inklusive tumörmarkörer såsom CA-125
• I vissa fall operation för att bekräfta diagnosen och fastställa sjukdomens stadium

Behandlingen beror på typ av äggstockscancer och sjukdomsstadium, men består vanligtvis av en kombination av:

• Kirurgi
• Cytostatikabehandling
• I vissa fall målriktad behandling

Att leva med och efter äggstockscancer

Att leva med äggstockscancer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. För vissa blir äggstockscancer en sjukdom som de lever med under lång tid, särskilt om den diagnostiseras i ett senare stadium.

Återhämtning är en pågående process, och många upplever långvariga konsekvenser av både sjukdomen och behandlingen, bland annat:

• Fysiska besvär, såsom trötthet, smärta och behandlingsrelaterade biverkningar
• Psykiska påfrestningar, såsom oro och rädsla för återfall
• Förändringar i vardagsliv och relationer

Stöd från vården och patientorganisationer kan spela en viktig roll för livskvalitet och välbefinnande.

Fertilitet och familjeplanering

Äggstockscancer och dess behandling kan påverka fertiliteten eftersom äggstockarna har en central roll för fortplantningen.

• Kirurgi kan innebära att en eller båda äggstockarna behöver opereras bort
• Cytostatikabehandling kan påverka äggstockarnas funktion och fertiliteten

För vissa patienter kan fertilitetsbevarande alternativ vara möjliga, beroende på typ och stadium av cancer samt planerad behandling. Det kan exempelvis handla om:

• I utvalda fall kirurgi där en äggstock och livmodern bevaras
• Fertilitetsbevarande åtgärder, såsom nedfrysning av ägg före behandlingsstart

Det är viktigt att tidigt diskutera fertilitet och framtida familjeplanering med vårdpersonalen för att kunna fatta välgrundade beslut.

Minska ojämlikheter i vården vid äggstockscancer

Äggstockscancer diagnostiseras ofta i ett senare stadium eftersom symtomen kan vara svåra att känna igen. Skillnader i tillgång till hälso- och sjukvård, specialistvård och information kan bidra till ojämlika utfall.

Viktiga faktorer är:

• Kunskap om symtom, som kan påverka hur snabbt en person söker vård
• Tillgång till snabb diagnostik, inklusive remittering och diagnostiska undersökningar
• Tillgång till specialistvård, eftersom resultaten generellt är bättre när behandlingen ges av specialiserade multidisciplinära team
• Socioekonomiska och geografiska faktorer, inklusive skillnader kopplade till inkomst, utbildning och bostadsort
• Tillgång till nya behandlingar och kliniska studier, som kan variera mellan regioner och vårdmiljöer

Dessa skillnader kan påverka när äggstockscancer diagnostiseras och vilken behandling och vilket stöd en person får. Förbättrad tillgång till information, diagnostik, specialistvård och nya behandlingsalternativ är viktig för att minska ojämlikheter och förbättra vården och hälsoutfallen för alla.