Livmoderhalscancer

Riskfaktorer

Den främsta orsaken till livmoderhalscancer är en långvarig HPV-infektion. Andra faktorer som kan öka risken är:

• Tidig exponering för HPV

• Rökning

• Nedsatt immunförsvar

• Lågt deltagande i screening

Screening och tidig upptäckt

Livmoderhalscancer är en av de cancerformer där det finns goda möjligheter till både prevention och tidig upptäckt.

I Sverige:

• HPV-vaccination erbjuds inom det nationella vaccinationsprogrammet

• Vaccinet skyddar mot de vanligaste HPV-typerna som orsakar livmoderhalscancer

• Vaccination ger bäst skydd när den ges före exponering för HPV, men kan även ge skydd senare i livet

• Kvinnor kallas regelbundet till screening för livmoderhalscancer med HPV-test och/eller cellprov

Tillsammans ger HPV-vaccination och deltagande i screening ett starkt skydd mot livmoderhalscancer och har redan bidragit till en betydande minskning av antalet fall i Sverige.

Livmoderhalscancer i ett tidigt stadium ger ofta inga symtom, vilket gör screening särskilt viktig.

Möjliga symtom är:

• Onormala vaginala blödningar, till exempel efter samlag eller mellan menstruationer

• Ovanliga vaginala flytningar

• Smärta i bäckenet eller obehag vid samlag

Diagnos och behandling

Vid misstanke om livmoderhalscancer görs en utredning för att bekräfta diagnosen och fastställa sjukdomens stadium.

Utredningen kan omfatta:

• Gynekologisk undersökning

• Cellprov och HPV-test

• Vävnadsprov (biopsi)

• Bilddiagnostik för att bedöma sjukdomens utbredning

I Sverige utreds och behandlas patienter enligt standardiserade vårdförlopp (SVF) för att möjliggöra snabb diagnostik och samordnad vård.

Behandlingen kan omfatta:

• Kirurgi, som ofta används vid cancer i ett tidigt stadium

• Strålbehandling, ibland i kombination med cytostatikabehandling

• Cytostatikabehandling, särskilt vid avancerad sjukdom

Att leva med och efter livmoderhalscancer

Många återhämtar sig efter livmoderhalscancer, särskilt när sjukdomen upptäcks tidigt. I takt med förbättrad överlevnad lever allt fler med och efter sjukdomen.

Återhämtning är en pågående process, och personer som har behandlats kan uppleva:

• Fysiska besvär, såsom trötthet, smärta eller behandlingsrelaterade biverkningar

• Psykiska påfrestningar, inklusive oro och rädsla för återfall

• Förändringar i vardagslivet och den sexuella hälsan

I Sverige finns stöd tillgängligt under hela cancerresan, bland annat:

• Uppföljning genom specialiserade vårdteam

• Tillgång till kontaktsjuksköterska för vägledning och samordning av vården

• Cancerrehabilitering som stödjer fysisk, psykisk och social återhämtning

• Psykologiskt stöd och patientorganisationer som erbjuder kamratstöd och praktisk vägledning

Med rätt stöd kan många återgå till vardagen och bibehålla en god livskvalitet.

Fertilitet och familjeplanering

Livmoderhalscancer kan drabba personer i fertil ålder, vilket gör fertilitet till en viktig fråga. Behandlingen kan påverka fertiliteten på olika sätt:

• Kirurgi kan innebära att livmoderhalsen eller livmodern behöver opereras bort

• Strålbehandling kan påverka äggstockarna och livmodern och därmed möjligheten att bli gravid

• Vissa behandlingar kan leda till ett tidigt klimakterium

Vid tidiga sjukdomsstadier kan fertilitetsbevarande behandling vara möjlig. I Sverige är rådgivning om fertilitet en del av cancervården, och beslut fattas tillsammans med ett multidisciplinärt vårdteam för att balansera en effektiv cancerbehandling med framtida önskemål om att få barn.

Minska ojämlikheter i vården vid livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer kan till stor del förebyggas, men skillnader i tillgång till HPV-vaccination, screening och uppföljning kan leda till ojämlika utfall.

Viktiga faktorer är:

• Deltagande i screeningprogram, vilket är avgörande för att upptäcka cellförändringar och cancer tidigt

• Tillgång till HPV-vaccination, som skyddar mot de HPV-typer som orsakar de flesta fall av livmoderhalscancer

• Hälsolitteracitet och kunskap, som kan påverka när en person söker vård

• Socioekonomiska och kulturella faktorer, inklusive hinder kopplade till inkomst, utbildning eller språk

I Sverige omfattar arbetet för att minska ojämlikheter bland annat:

• Organiserade screeningprogram med regelbundna kallelser

• Nationella program för HPV-vaccination

• Ökad användning av självprovtagning för HPV för att förbättra tillgängligheten