Bröstcancer

Bröstcancer ur ett globalt perspektiv

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen, med omkring 2,3 miljoner nya fall och 670 000 dödsfall varje år. Även om prognosen har förbättrats i många länder finns det fortfarande stora skillnader mellan olika delar av världen. I höginkomstländer är överlevnaden generellt högre, bland annat tack vare tidigare diagnostik och bättre tillgång till behandling, medan överlevnaden är lägre i områden med begränsade resurser inom hälso- och sjukvården.

Riskfaktorer

Att vara kvinna och stigande ålder är de starkaste riskfaktorerna, men bröstcancer kan drabba vem som helst.

Risken påverkas av en kombination av faktorer:

• Genetiska faktorer, inklusive mutationer i BRCA1 och BRCA2

• Bröstcancer i familjen

• Livsstilsfaktorer, såsom alkoholkonsumtion, obesitas och fysisk inaktivitet

• Hormonella och reproduktiva faktorer

• Rökning och exponering för strålning

Många som utvecklar bröstcancer har inga kända riskfaktorer.

Screening och tidig upptäckt

Tidig upptäckt är ett av de mest effektiva sätten att förbättra prognosen.

I Sverige:

• Kvinnor i åldern 40–74 år erbjuds regelbunden mammografiscreening

• Mammografi kan upptäcka cancer innan symtom uppstår

Möjliga symtom är:

• En knöl i bröstet eller armhålan

• Förändringar i bröstets hud eller form

• Vätska från bröstvårtan eller smärta

De flesta förändringar i bröstet är godartade, men nya, ihållande eller oförklarliga symtom bör bedömas av hälso- och sjukvården.

Diagnos och behandling

Vid misstanke om bröstcancer kan flera undersökningar användas för att bekräfta diagnosen och bedöma sjukdomens utbredning.

Utredningen kan omfatta:

• Klinisk undersökning av bröst och lymfkörtlar

• Mammografi och/eller ultraljud för att undersöka förändringar i bröstvävnaden

• Vävnadsprov (biopsi) för att bekräfta diagnosen

• Ytterligare bilddiagnostik för att undersöka om cancern har spridit sig

I Sverige utreds patienter enligt standardiserade vårdförlopp (SVF), som syftar till att möjliggöra snabb diagnostik och samordnad vård.

Behandlingen planeras av ett multidisciplinärt team och anpassas efter cancerform och sjukdomsstadium.

Behandlingen kan omfatta:

• Kirurgi för att avlägsna tumören

• Strålbehandling, ofta efter operation

• Cytostatikabehandling

• Hormonell behandling eller målriktad behandling, beroende på tumörens egenskaper

Ofta kombineras flera behandlingsformer och anpassas individuellt till patienten.

Att leva med och efter bröstcancer

Tack vare framsteg inom diagnostik och behandling lever allt fler länge efter en bröstcancerdiagnos. Samtidigt kan livet under och efter cancer innebära fortsatta utmaningar.

Återhämtning är en pågående process, och många kan uppleva:

• Fysiska besvär, såsom trötthet eller behandlingsrelaterade biverkningar

• Psykiska påfrestningar, inklusive oro, depression eller rädsla för återfall

• Förändringar i vardagslivet, exempelvis i arbete, relationer och sociala aktiviteter

I Sverige finns stöd tillgängligt under hela cancerresan, bland annat:

• Uppföljning genom specialiserade vårdteam

• Tillgång till kontaktsjuksköterska

• Cancerrehabilitering som stödjer fysisk, psykisk och social återhämtning

• Patientorganisationer som erbjuder kamratstöd och praktisk vägledning

Fertilitet och familjeplanering

Bröstcancer kan påverka fertiliteten, särskilt hos yngre patienter.

Behandlingen kan påverka fertiliteten på flera sätt:

• Cytostatikabehandling kan påverka äggstockarnas funktion och minska fertiliteten

• Hormonell behandling kan innebära att en graviditet behöver skjutas upp under flera år

• Vissa behandlingar kan leda till tillfälligt eller permanent nedsatt fertilitet

I vissa fall kan fertilitetsbevarande åtgärder, såsom nedfrysning av ägg, spermier eller embryon, vara möjliga. Fertilitet och reproduktiv hälsa är en del av cancervården, och patienter kan få individuell rådgivning för att kunna fatta välgrundade beslut.

Minska ojämlikheter i bröstcancervården

Alla har inte samma möjligheter till tidig upptäckt, behandling och stöd vid bröstcancer. I Europa finns skillnader i bröstcancerutfall både mellan länder och mellan olika befolkningsgrupper, även i länder med välutvecklade hälso- och sjukvårdssystem.

Viktiga faktorer är:

• Tillgång till screening och tidig diagnostik
  Deltagandet i mammografiscreening varierar mellan regioner och befolkningsgrupper. Deltagandet är bland annat lägre i vissa grupper med lägre inkomst eller utbildningsnivå och bland personer som bor i glesbygd.

• Socioekonomiska och sociala faktorer
  Inkomst, utbildning och levnadsförhållanden kan påverka både cancerrisk och möjligheten till snabb diagnostik och behandling.

• Hälso- och sjukvårdssystem och resurser
  Skillnader i finansiering, infrastruktur, tillgång till specialistkompetens samt moderna diagnostiska metoder och behandlingar kan påverka vård och utfall.

• Geografisk tillgänglighet
  Långa avstånd till sjukhus eller specialiserade cancercentrum kan fördröja diagnostik och vård.

• Hälsolitteracitet
  Kunskap om symtom, screeningprogram och hur man söker vård kan påverka när en person kontaktar hälso- och sjukvården.

Eftersom tidig upptäckt är viktig för prognosen kan ojämlik tillgång till screening och vård bidra till ökade skillnader i hälsa. I Sverige arbetar man för att minska dessa skillnader genom bland annat nationella screeningprogram, standardiserade vårdförlopp och insatser för att förbättra tillgången till vård i olika befolkningsgrupper.

Forskningsinitiativ som CIRCE bidrar till detta arbete genom att öka kunskapen om cancer och ojämlikheter, stärka samarbetet mellan olika forskningsområden och bidra med kunskap som kan ligga till grund för mer jämlika strategier för prevention, diagnostik och vård.